Mårten

Uppmaningen "Minns mig med glädje - inte med sorg" blir inte svår att följa för med Mårten följde alltid en glad vind när han drog fram, om än med egen humor som kunde tolkas lite olika beroende på stunden men när man ser tillbaka så var det ändå en glad vind.

Jag är Mårtens äldsta kusin (om jag inte missat något) Joachim Thörnblad och fick vetskap av vad som hänt precis vid hemkomsten efter en semester i SydAfrika. Glada av att vara hemma byttes till chock av vetskapen men den fulla tyngden av vad som skett inträffade hos mig först ett par dagar senare på jobbet. Att kunna läsa i denna blog och se andras minnen av dig mildrar det en aning.

En del av posterna här skrattar jag gott som exempelvis om Mårtens
bestämda åsikt vad det gäller temperaturen på AC:n;
Årskiftet 97/98 så var vår familj på besök hos Perssons i Namibia (såsom
min bror beskriver under "Mårten med randiga fötter"). Första natten
efter hemkomsten på safarin så delade jag och Mårten rum. Det var bra i
början men någon gång mitt i natten så vaknade jag av att det var
rysligt kallt så att jag var tvungen att klä mig samt hitta allt i
filtväg jag kunde i rummet. När det åter blev ljust så kollade jag av
den inställda temperaturen och fann att den var på 16 grader!

Kusinen med fart i.. Absolut!
På något sätt så påminner det om Pelle själv som också har mycket fart i
sig (eller hade det i varje fall i yngre dagar) och hade Pelle haft
tillgång till AC då så är jag övertygad om att han också skulle valt att
ha det svalt om natten.

----
Joachim Thörnblad