Han fattas mig!!!

Sent på lördagen den 9 januari 2010 blev jag rånad på min bästa vän, min extra bror och min livskamrat. Livskamrat i bemärkelsen att personen som jag har delat hela mitt liv med; min barndom, min skolgång, mina samtliga intressen och mitt jobb, inte längre finns fysiskt vid min sida.

Chocken av detta besked har ännu ej lagt sig, men våra gemensamma fantastiska minnen börjar allt mer att ”poppa” upp, vilket gör det hela något lättare. Jag lovar och försäkrar att minnena av våra gemensamma liv kommer att berika min framtid, och ingen kan någonsin ta det ifrån mig!
Få människor har de egenskaper som Mårten innehaft, än färre har förmågan att dela med sig av dem. Oavsett ålder kunde vi alla glädjas åt denna fantastiska människa.

Jag skall med värdighet bära dig med mig resten av mitt liv och jag kan lova att jag kommer att minnas dig med glädje och inte med sorg.

Listan på Mårten-Johan- händelser/minnen skulle kunna göras oändlig, och jag kommer över tid att dela med mig. I denna stund kan jag dock bara konstatera – ”Det gör ont!”

Från en stolt vän och ur mitt perspektiv en nära anhörig/Johan Rydwik