För jag kände mig i alla fall ofta säkrare med Mårten på nått sätt. Som att saker inte kunde gå lika fel när han va med. Framför allt på resande fot. Lugnet i Stormen.. finns nu bara Stormen kvar? Nej, lyckligtvis inte. Vi är många som finns för varann. Men ibland känns det ensamt ändå...
Ville också återkoppla till det som våra kursare Mathilda, Elisabeth och Marta skrev. Det gällde en födelsedagsfest där Mårten åt glass. Men tvångsmatad behövde han nog inte bli. Han såg så nöjd ut så. Se själva:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar