Hej Mårten
Nu är du uppe på Kilmanjaro. Som du hade planerat med moster Kärran redan 2009. Kärran, Jocke, Fredrik och jag var i början av januari uppe på toppen och kände att vi hade med dig i fickan, på ryggen och i tanken när det bar emot. Fem dagars vandring uppåt uppåt, polepole, polepole, kröntes av en natts lång färd mot gryning uppe på kraterkanten och upp till Uhuru Peak på 5895 möh, the summit. Syrehalten låg på 20%, temperaturen på -25 C och det blåste 10 m/s. Rätt vidriga förhållande alltså. Men det var det värt.
Väl uppe på toppen gick vi bort en bit och byggde ett röse till dig Mårten och till Lena. Där placerade vi era inplastade kort och stod och grät en skvätt. För att hedra ditt minne gjorde vi som vi tror du skulle ha gjort. Ett antal armhävningar för att visa att vi hade besegrat oss själva och berget..
Det känns fint att veta att du och Lena nu ligger på Afrikas topp och övervakar kontinentens irrfärder mot framtiden.
Safari njema, tutaonana badaye
Baba Pelle
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar