Blå... Hink!

Jag vill först och främst beklaga sorgen till Mårtens familj, nära och
kära. Jag heter Emil Svensson och jag bodde på samma logement som Mårten
under 10 månader av vår värnplikt.

Jag kan ärligt talat inte berätta exakt när jag träffade Mårten senast
men det är säkert 3-4 år sedan och dess förinnan var det säkert 1-2 år
till. Trots att det alltid var långt mellan våra möten kändes det ändå
alltid som om vi just sett varandra. Nyheten om Mårtens bortgång har
fått mig att tänka om och värdera livet annorlunda. Vi lever nu, inte
imorgon.

Mitt första minne av Mårten har jag däremot något klarare för mig. Ett
minne som alla andra minnen av Mårten får mig att dra på smilbanden.
Tämligen Nyinryckta på KBS (Kompanibefälsskolan) i Karlsborg står en
skara unga, nervösa unga män. Under någon av de första utbildningarna,
vapenvisitationerna eller när det nu var, fick Mårten en fråga av en
något stressad och hetsig löjtnant Hübinette:

lt hüb: "- Persson, Vad tar Du med dig när Du ska på pansar
förstörelse patrull?!"
Persson: "- Öhhh... ööh... ... "
Lt hüb: "Nå?!"
Persson: "skovårdsmatriel Löjtnant!"

Jag kommer ihåg hur jag tänkte "heh...skovårdsmatriel? fan vilken skön
kille!"

Efter fem mindre roliga månader på KBS blev vi indelade som gruppchefer
och fick nya logement. Jag fick äran att dela logement med Mårten
Persson och Stefan Westin. En ytterligare sak som får mig att skratta är
att Mårten varje morgon gick direkt upp ur sängen och rått, men
hjärtligt började bråka med Westin för att han skulle upp ur sängen. Den
något mer morgontrötte Westen kanske inte skrattar så mycket som jag gör
när jag tänker på det :-)

Det finns hur många minnesbilder av Mårten som helst lagrade i min
hjärna, ALLA får mig att le och minnas Mårten med stor glädje.

Mårten, Det grämer mig att vi inte träffades speciellt mycket sen efter
muck och det fullkomligt skär i själen på mig när jag tänker på att nu
är det för sent. Det här får mig att vilja tro på en gud som jag idag
inte tror på och på en plats efter livet där vi kan träffas igen.

Vila i frid Mårten, Jag kommer aldrig glömma Dig. //Teddy