Det har nu gått över åtta månader sedan den tunga dagen i januari när vi nåddes av dödsbudet. Det kändes då helt ofattbart, Mårten som varit hälsan själv och inte visat något symptom på någon form av sjukdom. Han var ju så vältränad och nästan alltid frisk.
Det var därför svårt att ta till sig att hans död inte hade något med hans riskabla jobb och halsbrytande fritidsaktiviteter att göra. Det har nu emellertid börjat klarna vad som kan ha varit orsaken.
Vi har fått utlåtandet från den specialist som har gått igenom hjärta och hjärna cell för cell. Vi får snart slutrapporten från rättsmedicinska myndigheterna. De verkar inte ha hitta någonting som skulle tyda på att en främmande substans, hjärt eller hjärnhinneinflammation eller brustna kärl skulle ha varit orsaken. Kvarstår då misstanken om att det var en arytmi som gjorde att hjärtat stannade. Det kallas plötsligt hjärtstopp (sudden cardiac arrest) eller plötslig vuxendöd (SAD - sudden adult death) och har vissa likheter med plötslig spädbarnsdöd. Det finns ett samband mellan SAD och elitidrott och hård fysisk träning som kan utlösa arytmier utan att man tidigare har några som helst symptom. Det skulle kunna förklara att Mårten kände sig trött när han tränade hårt under julhelgen.
Bland läkarlitteraturen sägs att orsakerna till plötslig död vid idrott och fysisk ansträngning för personer under 35 år ofta är någon av ett antal, ofta ärftliga, hjärtsjuk¬domar. Eftersom det kan ha ärftliga orsaker ska vi i resten av familjen nu kolla upp våra hjärtan om vi har någon form av arytmi som skulle kunna ge en ledtråd till Mårtens död men också förhindra att någon annan i släkten skulle råka ut för en arytmirubbning.
Vetskapen gör det inte lättare att bära tomheten efter vår älskade Mårten men det känns ändå bra att ha ringat in vad orsaken skulle kunna ha varit.
Jag önskar jag hade vetat innan....
Kram från pappa
