Vi ses på andra sidan!

Vad är det jag då minns av Mårten? Första gången jag träffade på honom var vid inryck, medan många befälselever föredrog den hårdförda militära stilen var han en individ bland dessa som alltid drog skämt och lättade upp stämningen när vi hade det som outhärdligast, hans livsglädje var påtaglig för alla som någonsin umgåtts med M.
Han inspirerade många på olika sätt, jag såg en athlet som gav mig inspiration och motivation för löpning, andra upplevde honom som en god lyssnare som alltid tog sig tid att höra om folks problem.

Sist träffade jag på honom i Stockholm någon gång 2007 när han skulle påbörja sin nya anställning, sådan glädje och önskan att göra något nytt var inte från denna värld. Hans ögon lyste bokstavligen när vi satt på ett fik en vacker sommardag, sedan kom en stund med frågor från min sida som man inte fick speciellt många svar på, inte helt väntat i och för sig. Han log mest och lekte med solglasögonen som ett barn skulle ha gjort.

Innan vi skiljdes åt sa han något som satt sig djupt i mitt hjärta. Hans sista ord var: vi ses på andra sidan, ge inte upp! Jag är evigt tacksam för de orden kompis! Ska minnas dig som du var: omtänksam, glad, sprudlande av liv, äventyrslysten, snäll. Vila i frid så ses vi på andra sidan!

// En bekant